Vad tillståndsmätningen är
Polisens vanliga kontroller riktas dit risken för fel bedöms vara störst. Därför säger de inte så mycket om hur branschen sköter sig i stort. Det är den luckan tillståndsmätningen fyller: Transportstyrelsen och Polisen väljer ut bussarna med en statistisk metod för att få en representativ bild.
Årets mätning gällde beställningstrafik med buss. Kontrollerna gjordes mellan den 2 och 26 mars 2026 i ett län i var och en av de sju polisregionerna, på platser där bussar ofta står, till exempel vid turistmål, idrottsarenor och hamnar. Totalt blev det 344 kontroller av förare, företag och fordon.
Mätningen görs för ett trafikslag per år. Gods står på tur 2027 och taxi 2028, och nästa mätning för buss görs 2029.
Sex av tio kontroller utan anmärkning
60 procent av kontrollerna var helt utan anmärkning, jämfört med 47 procent vid förra mätningen 2023. I resten hittade polisen minst en brist, men oftast var det enstaka fel. I 57 procent av de kontrollerna fanns bara en brist och i 30 procent två.
De flesta bristerna slutade med rapporteftergift, alltså en tillsägelse i stället för en rapport. Ordningsbot, anmälan, sanktionsavgift eller föreläggande blev det i 13 procent av kontrollerna.
Flera delar var i princip felfria. Alla förare var nyktra, förarna var noga med bältet och alla svenska företag hade anmält bussen för yrkesmässig trafik. Alla företag hade de tillstånd som krävdes, men i fyra kontroller kunde föraren inte visa upp ett färdblad som behövdes.
Johanna Hallén, utredare vid Transportstyrelsen, sammanfattar: ”Bussbranschen följer överlag reglerna bra och en stor del av bristerna är koncentrerade till ett fåtal regelområden.”
Kör- och vilotiderna: flest brister men också tydligast förbättring
Förarnas kör- och vilotider är det område där det oftast blev anmärkning, i var femte kontroll. De flesta bristerna ledde till rapporteftergift. I drygt 2 procent av kontrollerna blev det ordningsbot eller sanktionsavgift, bland annat för att den oavbrutna körtiden hade överskridits eller dygnsvilan varit för kort.
Samtidigt är det här förbättringen syns tydligast. Andelen kontroller med brister har minskat med 11 procentenheter sedan 2023, och andelen som ledde till ordningsbot, anmälan eller sanktionsavgift har mer än halverats. Jämförelsen haltar något, eftersom färdskrivaren redovisas för sig i år. Räknat på samma sätt som 2023 är förbättringen ungefär 7 procentenheter, vilket fortfarande är tydligt.
Det har blivit bättre trots att polisen nu tittar längre bakåt. Den 31 december 2024 förlängdes kontrollperioden vid en vägkontroll från 28 till 56 dagar, vilket borde göra det lättare att hitta fel.
Färdskrivaren klarade sig bättre: 91 procent av kontrollerna var utan anmärkning. De fel som gav ordningsbot eller anmälan gällde bland annat fel version av färdskrivare, körning utan förarkort och uppgifter som inte hade registrerats.
Företagens del av ansvaret är att planera trafiken så att föraren kan följa reglerna. Den var utan anmärkning i 98 procent av kontrollerna. I resten blev det sanktionsavgift, bland annat för otillräcklig dygnsvila och för sent påbörjad veckovila.
Fordonen: små brister i säkerhetsutrustningen
85 procent av bussarna klarade den tekniska kontrollen helt. 9 procent hade enklare brister och 6 procent fick ett föreläggande, ett krav på att felet ska åtgärdas och godkännas av en verkstad eller ett besiktningsorgan inom en månad. Oljebemängda motorer, ett vanligt problem i tidigare mätningar, låg bakom 16 procent av förelägganden.
Kontrollen av skyddsanordningar visade brister i 9 procent av bussarna. Vanligast var nödutgångar där skyltningen saknades eller var skymd, i drygt 4 procent av kontrollerna, följt av brandsläckaren i knappt 3 procent. Alla bussar utom en hade vinterdäck.
Hastigheten läses av i färdskrivaren. 98 procent av kontrollerna var utan anmärkning, men vid knappt hälften av kontrollerna fanns en hastighetsöverträdelse registrerad, oftast med högst 6 km/tim.
Det här har ändrats sedan förra mätningen
Sedan maj 2024 gäller flexiblare kör- och vilotidsregler för förare i beställningstrafik. Rasten får delas upp på ett nytt sätt, dygnsvilan får under vissa omständigheter börja senare och veckovilan får skjutas upp med upp till 12 dygn även på resor inom Sverige. Tidigare gick det bara vid internationella resor.
Den som använder de reglerna ska ha med sig ett ifyllt färdblad som visar att resan är beställningstrafik. Sedan augusti 2025 ska bussar i internationell trafik inom EU/EES dessutom ha en smart färdskrivare av version 2, som registrerar gränspassager automatiskt.
Så klarar företaget en kontroll
Mätningen visar var det brukar gå fel, och det mesta går att förebygga med rutiner. Föraren svarar för att reglerna följs under arbetsdagen. Företaget ska planera turerna så att raster, dygnsvila och veckovila går att ta i tid, och se till att förarna kan reglerna. När polisen kan titta 56 dagar bakåt syns ett återkommande fel länge, så gå igenom färdskrivardata regelbundet och rätta det som upprepas.
Vår guide om kör- och vilotider för buss går igenom reglerna, och lathunden för kör- och vilotider är bra att ha i bussen.
Lägg in skyddsanordningarna i kontrollen före avfärd. Skylten vid nödutgången ska synas, brandsläckaren ska vara på plats och glashammare och bälten ska finnas och fungera. Mer om underhållet finns i guiden om besiktning i bussverksamhet, och vintertid gäller kravet på vinterdäck. Kör föraren efter de flexiblare reglerna för beställningstrafik ska färdbladet finnas med, även inom Sverige. På resor inom landet godtas också en annan handling, men den måste ha samma uppgifter som färdbladet.
Sedan 1 januari 2026 kan ett företag få en varning i stället för en sanktionsavgift för fel i kör- och vilotiderna. Varningen räknas ändå in i riskvärdet, och den som upprepar samma slags fel får normalt ingen ny varning. Det står mer om det i Varning i stället för sanktionsavgift.
Det här är vardag för den som är trafikansvarig, och här finns mer om vad en trafikansvarig gör. Ska du själv ta busstrafiktillstånd går kör- och vilotiderna igenom i kursen i yrkeskunnande buss.
